(SVT, 1970)
Johan Johnsson (murarbas) – Arne Källerud
Hanna Johansson (Johans fru) – Gun Wållgren
Albin ”Abbe” Johansson (Johans och Hannas son) – Tom Deutgen
Lasse Larsson (snickare, arbetskamrat med Johan) – Tor Isedal
Jana Larsson (Lasses fru) – Chris Wahlström
Erik Jaeson (Johans bror) – Börje Mellvig
Aurore Jaeson (Eriks fru) – Marianne Stjernqvist
Maj-Britt (Aurores systerdotter) – Essy Persson
Malin (hushållerska hos paret Jaeson) – Monica Zetterlund
Polisman Kalle Karlsson – Sune Mangs
Brevbärare Olsson – Mille Schmidt
Direktör Bernt Josefsson – Manne Grünberger
101
Maj-Britt frågar (tant) Hanna varför hennes Johan och brodern Erik inte pratar med varandra. Hanna förklarar att det handlar om att Erik lurade Johan vid fördelning av ett arv. Aurore tycker inte att det är passande sällskap och hamnar i gräl med Johan som kommer hem efter arbetsveckan. Han och arbetskamraten Lasse får en storstilig måltid, och efter viss panik även ett par rejäla supar. Maj-Britt är ledsen, bestämmer sig Johan för att läsa lusen av sin bror och svägerskan.
Erik ber att få tala med Johan, och förklarar efter mycket hummande att hans affärsverksamhet går på knäna, och att han inte ser någon annan råd än att sälja sin del av gården. När Johan tvärvägrar att gå med på det, eller köpa ut honom för 10 000 kronor (dubbla värdet), skrattar Erik bort det hela som ett skämt. Polisman Karlsson slår sina lovar kring familjen Jaesons hushållerska Malin (som brukar ställa ut en sup åt honom).
102
Erik fortsätter att våndas över bokföringen. Aurore undrar vad som bekymrar honom, men fortsätter sedan att tjata om en dyr klänning tills han ger med sig. Han förklarar läget för henne, och hon oroar sig för ”skandalen”. Aurore föreslår att de gör slag i saken och gifter ihop Maj-Britt med störste fordringsägaren, Josefsson. Malin undrar vem som stjäl Karlssons sup; kanske det spökar? Maj-Britt berättar för Albin om Josefsson. Desperat förklarar Albin henne sin kärlek. De stöter på Malin, som berättar om sina karlaffärer.
Lasses fru Jana dyker upp och tar med sig sin överförfriskade ”gubbe” hem. Hans ”man är väl herre i sitt eget hus”, blev det inte så mycket av med. Karlsson upptäcker att brevbärare Olsson snor hans sup. Det är nära på att bli handgemäng när Johan och Hanna går emellan. Malin tycker att Karlssons och Olssons rivalitet är ytterst romantiskt. Hanna tycker synd om Maj-Britt och om Erik; kunde de inte hjälpa honom på något sätt?
103
Albin fortsätter att plugga till ingenjör. Pappa Johan förstår inte vad det ska vara bra för, det går väl att bygga en kåk ändå. Maj-Britt är orolig eftersom Josefsson är på ingång. Albin försöker lugna henne. Hanna är överlycklig över att Albin och Maj-Britt är ett par. Malin letar efter Karlsson. Hanna tycker inte att Malin ska ha två karlar på halster. Aurore försöker ”sälja in” Josefsson hos Maj-Britt, som dock sätter emot, så Aurore övergår till att skuldbelägga henne.
Hanna ber Johan lämna Albin i fred, så att han kan förbereda sig för examen, så han träffar Lasse istället. De gör narr av direktör Josefsson när han dyker upp. Erik och Josefsson stöter ihop med Malin, som snabbt finner sig och bjuder dem på de två suparna. När fågelbordet är tomt, gör Karlsson och Olsson sällskap till Shanghaj. Maj-Britt lättar förtvivlat sitt hjärta för morbror Erik, som är mycket förstående och verkar uppriktigt glad för hennes skull när hon berättar om Albin.
104
Josefsson ser bröllopet med Maj-Britt som avgjort, hur kan en enkel söderböna inte vilja bli direktörsfru? Malin blir påkommen med att ställa ut sprit igen [är hon dum i huvudet?] Maj-Britt förklarar läget för en förvånad Josefsson, som trots det blir närgången. Albin avbryter. En hämndlysten Josefsson förklarar att skulden ska regleras omedelbart, vilket får Aurore att kasta ut Maj-Britt. Josefsson börjar limma på Aurore, och de bestämmer sig för att resa bort tillsammans.
Malin kommer springande och meddelar upprört att ”herrn” hänger på vinden. Johan och Lasse räddar livet på Erik. Johan beordrar Aurore att vaka över Erik, och förklarar att de ska ta ett ”snack” längre fram. Johan tycker synd om Erik, trots att han varit en så dålig bror. Johan och Lasse tar suparna Malin ställer ut.
105
Advokat Aurelius – Fredrik Ohlsson
Hanna bjuder in Malin (liksom Karlsson och Olsson) till kalas. Malin berättar att Aurore håller på att packa sina finaste kläder. Johan ber, efter många kringelkrokar Hanna om tillåtelse att hjälpa Erik. Hanna medger att det nog skulle gå att få loss pengarna. Erik tackar Johan, men de ekonmiska problemen kvarstår. Johan låter honom våndas, och ger Lasse i uppdrag att ta hand om Josefssons hantlangare.
Malin har lite svårt för Karlssons civila kläder och driver med honom. Josefssons advokat, Aurelius, dyker upp och Lasse tar per instruktioner hand om honom. Johan återvänder från banken och reglerar Eriks skuld genom att inför den förbluffade advokaten räkna upp tio ”långschalar”. Aurore misstar Maj-Britts taxi (för att ta emot Albin) för Josefsson, och Johan tycker att det är perfekt läge att läsa lusen av henne. Hon medger sina fel, så han avstår från att ”lägga upp henne på bordet och randa henne”.
106
[Någonting att äta, någonting att dricka] Hanna, Johan och de inbjudna gästerna väntar nervöst på att Albin och Maj-Britt ska komma hem. Inte kan väl Albin ha spruckit? Jana föreslår att det väntar ute på gården och bildar ”häck”. För Johans räkning överlämnar Olsson ett brev med kvittot på den betalda skulden till Erik. Albin har fått sin examen, och blir firad. Karlsson och Olsson ryker ihop, så Johan anordnar en regelrätt boxningsmatch.
När Josefsson dyker upp klär Johan ut Lasse i Aurores ”paltor” och de driver med honom. Erik, som tror att Josefsson efterskänkt skulden, tar honom i försvar tills sanningen går upp för honom. Karlsson vinner matchen om Malin. Erik och Aurore tackar Johan. Man dukar ett långbord över bådas del av gårdsplanen. Johan skålar för Albin och Maj-Britt, och önskar dem all lycka. Erik är överlycklig över att slippa flytta ifrån sin älskade söderkåk. [Alla sjunger ”Ack, söder”.]
