(SVT, 2000)
Herr (Ernst Carl Adolph) von Hancken – Per Oscarsson
Carolina von Hancken (fru) – Mona Malm
Benjamin Carlander – Johan Widberg
Leonora ”Nora” von Hancken (dotter) – Tuva Novotny
Adolphen ”Dolphen” von Hancken (son) – Jonas Nölvand
Mamsell Arrenander – Malin Svarfvar-Karlsson
Tomson – Polki Norström
Doktor Lesage – Stefan Sauk
Vicomtessen D’Aguille di Rocca Antica – Alexandra Rapaport
Dr Wurmen – Johan Rabaeus
von Battwyhl – Simon Norrthon
Baron Rosenhane – Dan Johansson
General Bungestjerna – Börje Ahlstedt
Lasse – Magnus Krepper
Ceremonimästaren – Johan Lindell
Brunnspigan – Lena Strömberg
Länsman – Björn Granath
Landshövdingen – Mats Bergman
101
von Hancken och hans familj, inklusive informatorn Benjamin Carlander är på väg till Iglinge brunn där von Hancken hoppas få doktor Wurmens hjälp. Mamsell Arrenander letar efter en man hon vågar vara intim med. Till gästgiveriet anländer även Tomson, samt Lesage och vicomtessen di Rocca Antica. Benjamin berättar för Tomson att han är av ”okänd börd”. Dagen därpå får Benjamin sparken av en ursinnig von Hancken, som blivit av med sin börs. Lesage förklarar att det är Tomson, som går i sömnen, som tagit pengarna.
Tomson kommer inte ihåg var han gömt pengarna, så de letar. Nora och Benjamin vänslas i skogen. Under Lesages överinseende ordnas en skuldförbindelse rörande de 2 500 (nya) riksdaler von Hancken säger sig ha förlorat. De fortsätter till brunnsorten Iglinge Brunn och tar in i ett riktigt kyffe. von Hancken ”befriar” Tomson är ber honom ordna egen logi. Mamsell Arrenander har träffat f.d. prästen Lasse. von Hancken tränger sig före alla som köar till doktor Wurmen, som dock avfärdar honom.
Paret von Hancken förevisar Nora för noblessen, som fattar tycke. Herr von Hancken är de dock inte särskilt imponerade av. Nästa morgon ”dricker” de brunn tillsammans med övriga och von Hancken skäller ut Tomson offentligt då pengarna ännu inte anlänt. Benjamin skriver på sitt epos, vilket får Nora att bli lite intresserad. De klär upp sig och går på bal. Noblessen snubbar Nora, så Tomson bjuder upp henne trots att han inte kan dansa.
Benjamin griper in och dansar med Nora tills han av ceremonimästaren blir beordrad att lämna lokalen eftersom han har fel klädsel och inte har betalat. von Hancken iscensätter tillsammans med Lasse och bybor en mindre revolution och kvällen slutar i kaos. von Hancken får husarrest (med tillstånd att besöka Wurmen). Wurmen tar emot von Hancken nästa dag, och lämnar beskedet att denna endast har sex veckor kvar att leva.
102
Ceremonimästaren meddelar att alla anklagelser mot von Hancken lagts ned med tanke på situationen. Nora är ledsen, vem ska ta hand om dem när ”kapten” dör. von Hancken lovar Benjamin sin rock när han dött, men inte ens det verkar han kunna klara av. Han fortsätter att få behandling (elchocker, åderlåtning etc.). Tomson meddelar att pengarna anlänt, men möts av en utskällning från von Hancken. Benjamin tröstar Adolphen genom att läsa mer ur sin bok som förklarar världen. von Hancken läser upp allt som Gud är skyldig honom, minus det han fått av Gud förstås.
Lesage förklarar att alla motgångar von Hancken upplevt beror på att han varit (och är) fruktad. Han anförtror vicomtessen i von Hanckens vård, och har ordnat med Tomson att resterande skuld (i gamla riksdaler!) ska regleras snarast. För Benjamin förklarar Lesage att Wurmen kan kroppen, men att han (Lesage) kan själen, och att von Hancken behöver få upp livsviljan. Det fungerar. von Hancken är pånyttfödd, och förklarar under en middag att kärleken botat honom. (Inte kärlek till Carolina, som de församlade först tror, utan till vicomtessen!)
Han fortsätter att förolämpa ”gamla och fula” Carolina, som antyder att hon och Benjamin haft ett förhållande innan hon lämnar bordet. von Hancken ber Benjamin att hjälpa honom med en dikt till vicomtessen men Benjamin säger att han sparar rimorden till Nora. Han diktar senare för Nora, som ber honom sälja dikten till von Hancken så att de kan köpa mat. von Hancken tillbringar all tid med vicomtessen, och sjunker allt djupare ner i sin fantasivärld. Han förklarar för en förvånad församling att kungen ska besöka dem.
Bungenstjerna uppvaktar Nora med mat till familjen (indirekt på Benjamins förslag), och Benjamin blir förbannad/förtvivlad. Brunnsgästerna sliter hårt med att pynta Iglinge inför konungens ankomst. von Hancken demonstrerar en explosiv råttfälla. Länsman undersöker rykten om uppror (Lasses hot), och informerar von Hancken att hans skyddsling ägnar sig åt hasard på nätterna. Lasse söker i hemlighet upp mamsell Arrenander (de har sex till hennes förtjusning) och ber Benjamin hälsa von Hancken att han samlat 500 man till upproret. Benjamin inser att han försummat Nora.
103
Benjamin söker upp Nora, som precis deklarerat sin förlovning med Bungenstjerna, eftersom det inte finns någon annan utväg. von Hancken tröstar med ”sånt är livet”. Senare ber von Hancken Benjamin att hugga av hans hand, för han har rört vid vicomtessens bröst. Han försöker övertala Benjamin att hjälpa honom uppvakta henne, men Benjamin vägrar och söker stöd hos Tomson. von Hancken börjar kvällens ”föreställning” (musiker spelar och Benjamin sjunger), men vicomtessen är fullt upptagen med att ha sex.
Tomson varnar henne att kaptenen är på gång, och säger att han väntar på sin tur när von Hancken tar sig in. Vicomtessen hävdar att Tomson försökt förgripa sig på henne. von Hancken blir en hjälte i övriga kvinnors ögon, och Tomson ett kräk. Tomson lovar att ordna fram pengar så att Benjamin och Nora kan rymma. Nora tackar nej, för vem ska ta hand om resten av familjen? von Hanckens (vansinniga) idé att föra samman Carolina och vicomtessen går åt skogen (förstås). Alla övar inför kungens ankomst, och von Hancken säger sig vara nöjd.
Wurmen ger von Hancken två veckor att leva. Ryktet att kungen är på ingång får dem alla att samlas vid infarten till Iglinge, men det är landshövdingen och hans män som kommit för att arrestera von Hancken och Lasse. Kalabalik uppstår så landshövdingen och hans män drar sig tillbaka. von Hancken tycker att de har en ”skitkung”. Nora förklarar för Benjamin att hon väljer Bungenstjerna för att denne har makt. von Hancken deppar över sin förestående död. Carolina avråder Nora från att gifta sig med Bungenstjerna, det skulle bli ett svårt liv.
En påtagligt belåten Bungenstjerna råder von Hancken att rätta in sig i ledet, eller dö snabbast möjligt. Familjen låter sig mutas av Bungenstjernas erbjudande om skolgång åt Adolphen och operation åt von Hancken. Benjamin lämnar sin tjänst, och tar ett tårfyllt farväl av Adolphen.
104
Bonden – Leif Andrée
Lesage berättar att biskopen ska läsa Benjamins Världsförklaring ”senare”. Han visar upp ett brev från kungen och bränner det, vilket betyder att kungen inom kort kommer att ta sig till Iglinge för att slå ner upproret. Han avslöjar Bungenstjernas planer för von Hancken, och låter låsa in honom. Benjamin får tillbaka sin tjänst, men är fortfarande bitter rörande Noras förlovning med generalen och han låter henne veta det. von Hancken inser att kungen inte är värd hans lojalitet, och ingår snart i gruppen som tillsammans med Lesage tar fram en ny konstitution. De förklarar Iglinge brunn för en fri republik.
De nöjer sig inte med att härma franska revolutionen, de tar ifrån tårna för att avskaffa alla gamla normer, och kaos utbryter. Tomson erbjuder Benjamin anställning och bostad till honom och Nora, men de tvekar. Rådet står i begrepp att döma generalen när Lasse dyker upp och meddelar att han och hans soldater har krossat landshövdingens styrkor. Lasse är svårt skadad och avlider. På Lesages inrådan begravs han i hemlighet. Brunnspigan kräver att generalen avrättas vilket alla utom Tomson tycker är en lysande idé (trots att de avskaffat dödsstraffet). von Hancken klarar inte av att skjuta generalen, som istället rullas i tjära och fjädrar. Nästa morgon är generalen borta. Tomson tar på sig skulden när misstankarna riktas mot Nora.
von Hancken deppar igen, det blev inte alls som han tänkte sig. Lesage tröstar honom, och fyller honom med tro på sig själv igen (von Hancken har ju en grevekrona, även om den inte syns). Några av kungens män anländer per båt. von Hancken bestämmer sig för att stanna, medan övriga beger sig därifrån. Lesage säger åt Benjamin att ta sitt öde i egna händer, annars får han aldrig Nora. von Hancken håller ett slags avskedstal och råkar sätta igång fyrverkeriet. Wurmen ber soldaterna att få ta hand om von Hancken, mot att aldrig nämna revolutionsförsöket med ett ord. von Hancken avlider.
Benjamin vill stanna i Iglinge och vänta på beskedet från biskopen, så Nora ställer ett ultimatum: kom med nu eller kom inte alls. Han tvekar och sedan är det för sent. Vicomtessen hälsar att biskopen tyckte att Benjamins text var dravel. Hon förmedlar även ett brev från biskopen; skrivet av Benjamins mor till hans far – von Hancken. [Benjamin gifter sig med mamsell Arrenander och utbildar sig till präst.]
